Mode är så mycket mer än bara de plagg vi bär. För unga människor i en formativ period av sina liv utgör kläder och stil ett centralt verktyg för att utforska, uttrycka och forma sin identitet. Det är en komplex väv av personligt uttryck, sökandet efter tillhörighet och hanteringen av samhällets och modevärldens ständigt skiftande ideal. Jag har under mina år i branschen sett hur djupt denna koppling går och hur viktigt det är att förstå de krafter som spelar in när unga navigerar i modets landskap för att finna sig själva.

Trådar av självuttryck: Kläder som personlig och social kommunikation

Kläder fungerar som ett av de mest omedelbara och visuella språken vi har, särskilt för ungdomar. De är ett sätt att göra sig synlig och kommunicera aspekter av sig själv till omvärlden, något som forskning inom modevetenskap också belyser. Valet av en viss tröja, ett par specifika skor eller en accessoar kan signalera allt från musiksmak och intressen till humör och värderingar. I en tid då den egna identiteten aktivt prövas och omformas blir garderoben en experimentverkstad där olika roller och uttryck kan testas. Det handlar om att hitta de ‘trådar’ som känns mest äkta och som bäst kan förmedla den bild man har, eller strävar efter, av sig själv. För många ungdomar blir specifika plagg, som ett par välsittande jeans från Kids Brand Store elegant designade för stil och komfort, en viktig och värdefull del av garderoben. Dessa plagg kan signalera både personlig stil och tillhörighet, och erbjuder ett fantastiskt sätt att delta i modetrender med kläder anpassade för en yngre målgrupp.

Varumärken spelar ofta en stor roll i denna process. Logotyper, specifika snitt och färgpaletter blir symboler som unga kan använda för att förstärka sin image och signalera tillhörighet. En studie om ungdomars modeval i Klang Valley, Malaysia, visar tydligt hur varumärken ses som förlängningar av den egna identiteten. Medan lokala märken kan stärka en känsla av kulturell förankring och nationell identitet, erbjuder globala snabbmodekedjor möjligheten att snabbt haka på internationella trender och experimentera med olika stilar. Streetwearkulturen, med sin betoning på individualitet och gemenskap kring en viss estetik, har också blivit en viktig arena för ungas självuttryck. Här ser jag en fascinerande dynamik där önskan att vara unik samexisterar med behovet av att höra till. För den som vill bygga en garderob som håller över tid är det klokt att fokusera på basplagg som består och utgör en stabil grund.

Historiskt sett har ungdomsmode ofta fungerat som en markör för generationsskillnader och en vilja att bryta med det gamla. Tänker vi tillbaka på efterkrigstidens tonåringar, ser vi hur de använde mode för att definiera sig själva som en ny, distinkt grupp. Från slutet av 1950-talet fick unga ökad köpkraft och mode blev ett sätt att visa vem de var, och vem de inte var. Flickornas slacks och pojkarnas läderjackor och jeans, inspirerade av ikoner som Elvis Presley, var inte bara klädesplagg, utan symboler för en nyfunnen frihet och ett ungdomligt uppror. Denna funktion har modet kvar än idag, även om uttrycken ständigt förändras.

Sociologen Patrik Aspers talar om ‘ytans identitet’, ett begrepp jag finner mycket relevant här. I ett samhälle där traditionella sociala positioner och roller blivit mindre tydliga, kan mode och yttre attribut få en förstärkt betydelse, särskilt för unga som ännu inte har en fast etablerad plats. Kläder blir ett sätt att på ytan demonstrera vem man är, eller vill vara, och vilken status man eftersträvar. Aspers menar att mode frodas i osäkerhet; frånvaron av fasta värden kring vad som är ‘rätt’ eller ‘vackert’ skapar utrymme för ständiga förändringar och nya uttryck. Paradoxalt nog kan denna valfrihet och de snabba skiftningarna i sig skapa en ny form av osäkerhet hos unga.

Grupptryck och digitala catwalks

Få saker påverkar en tonårings modeval så mycket som kamratgruppen. Behovet av social acceptans och att känna tillhörighet är djupt mänskligt, och under ungdomsåren blir detta extra påtagligt. Kläder blir en viktig biljett in i olika sociala sammanhang och ‘klickar’. Forskning visar att ungdomar tenderar att dras till grupper baserat på gemensam smak, vilket i sin tur förstärker specifika stilar inom gruppen. Ibland kan detta leda till att vissa stilar, som den tidigare ’emo’-stilen med sina tighta jeans och specifika frisyrer, nästan blir en uniform som signalerar en viss typ av personlighet eller gruppidentitet. Det är en ständig balansgång mellan att uttrycka sin individualitet och att passa in.

I dagens digitala tidsålder har sociala medieplattformar som Instagram och TikTok tagit över som de främsta arenorna för modepåverkan. Upp till 95 % av 13-17-åringar använder sociala medier, och flödet av bilder och videor är konstant, vilket gör att trender sprids med blixtens hastighet. Influencers har blivit vår tids stilikoner och deras rekommendationer väger tungt, särskilt för en ung publik. Många tonåringar upplever inte längre trender som inspiration, utan snarare som förväntningar. Estetiker som ‘clean girl’, med sina specifika krav på minimal makeup, slät frisyr och neutrala färger, kan skapa orealistiska ideal och en känsla av att man måste anpassa sig för att bli accepterad. Det är en enorm utmaning för unga att navigera i detta landskap där den digitala uppmärksamheten är hårdvaluta.

Denna konstanta exponering för trender och ideal via sociala medier och influencers kan leda till en ökad konformitet. När tusentals unga anammar samma stil, kan det bli svårt för den som vill gå sin egen väg att känna sig trygg i sina val. Trycket att konsumera snabbt för att hålla jämna steg med de senaste trenderna kan också vara både ekonomiskt och mentalt påfrestande. Samtidigt finns det unga som på ett kreativt sätt plockar russinen ur kakan och blandar olika trender för att skapa ett personligt uttryck. Detta kan innebära att man kombinerar en vintagejacka med de senaste sneakermodellerna och hemgjorda accessoarer för att skapa en unik look. Detta visar på en motståndskraft och en vilja att äga sin stil. För den som letar efter inspiration finns det många utmärkta svenska klädbutiker på nätet som erbjuder ett brett utbud för att skapa en personlig stil.

Den ekonomiska aspekten av mode och identitet är också viktig att belysa. Olika stilar bland gymnasieelever kan medföra vitt skilda kostnader. För vissa, som de som anammar den så kallade ‘grisch’-stilen, är det centralt att kläderna signalerar ekonomisk framgång; ‘det måste synas att man har pengar’. För andra, som kanske identifierar sig med ‘raggarstilen’, en subkultur ofta förknippad med 50-talsnostalgi, amerikanska bilar och en specifik rockabilly-inspirerad klädstil, kan pengarna prioriteras på annat, som bilar, snarare än dyra kläder. Detta visar hur modeval inte bara handlar om estetik utan också om att kommunicera social status och grupptillhörighet på olika sätt, och hur dessa uttryck är kopplade till ekonomiska resurser och prioriteringar.

Modets baksidor och sökandet efter jaget

Sökandet efter identitet genom mode kan vara en snårig stig. En intressant D-uppsats i marknadsföring, baserad på intervjuer med unga kvinnor, visade att de som handlade kläder ofta hade svårare att formulera vad de ville uttrycka med sin stil och verkade mer ‘splittrade’ i sin identitet jämfört med de som handlade sällan och var tryggare i sina val. Detta antyder att en hög klädkonsumtion ibland kan vara ett tecken på ett pågående, och kanske frustrerande, sökande efter ett ‘jag’ som ständigt gäckar i takt med att nya trender avlöser varandra. Citatet från Noora, 22, i studien, ‘jag vill känna att jag hör till en grupp och jag vill bli behandlad som likvärdig eftersom jag har de rätta kläderna’, är talande för det sociala tryck som många unga upplever.

Sexualiseringens skadliga inverkan

En av de mörkaste baksidorna av modevärldens påverkan, särskilt på unga tjejer, är fenomenet sexualisering. Enligt American Psychological Association (APA) definieras sexualisering bland annat när en persons värde enbart baseras på sexuellt tilltal eller när fysisk attraktivitet likställs med att vara sexig. En rapport från BYU (Brigham Young University) beskriver utförligt hur en alltmer provokativ klädmarknad och inflytelserik media bidrar till att unga flickor uppmuntras att anta vuxna, sexualiserade beteenden i tidig ålder. När en persons värde kopplas till sexuell attraktivitet och utseendet blir det primära, kan det leda till självobjektifiering, vilket innebär att unga tjejer lär sig se på sina egna kroppar som objekt för andras blickar. Detta kan få förödande konsekvenser för självkänslan, leda till kroppsmissnöje och i värsta fall ätstörningar och andra hälsoproblem. Det är en utveckling jag ser med stor oro.

Medias förstärkning av skönhetsideal

Media, inklusive tidningar, reklam och inte minst sociala medier, spelar en avgörande roll i att forma och sprida dessa skönhetsideal. Samhällets fokus på ungdom och skönhet, förstärkt av media, skapar ofta ouppnåeliga paradigm som individer, särskilt unga, strävar efter. När personlig tillfredsställelse kopplas till hur väl kroppen uppfyller dessa snäva ideal, riskerar vi att tappa bort andra, viktigare aspekter av identiteten och välmåendet. Denna ständiga jämförelse och strävan kan vara utmattande och destruktiv.

Modeforskaren Jacob Östberg har också pekat på hur marknadens mekanismer bidrar till att formulera vad som uppfattas som manligt respektive kvinnligt. Mode är alltså inte bara en spegel av könsnormer, utan också en aktiv medskapare av dem. Detta innebär att de kläder och stilar som marknadsförs och blir populära också bidrar till att forma och befästa (eller utmana) ungdomars uppfattningar om kön och könsidentitet. Det är ytterligare en dimension av modets komplexa makt över identitetsskapandet.

Att sy sin egen framtid med mode

Men modevärlden är inte bara en källa till press och konformitet, den kan också vara en arena för kreativitet, motstånd och positivt identitetsarbete. Jag ser med spänning hur en ny generation unga designers använder mode som ett kraftfullt verktyg för att utforska och uttrycka sina kulturella bakgrunder, personliga historier och för att ifrågasätta traditionella normer kring kön, ras och sexualitet. Designers som Fidan Novruzova, med rötter i Moldavien och Azerbajdzjan, och Cameron Williams, med jamaicansk-guyanesisk bakgrund, väver in sina unika erfarenheter i sina kollektioner och skapar plagg som berättar historier och öppnar upp för nya sätt att se på identitet. Detta visar att mode kan vara djupt personligt och politiskt, ett sätt att bearbeta historia och skapa nya, meningsfulla narrativ.

En annan positiv utveckling är den ökade medvetenheten kring hållbarhet och etiska aspekter av modeindustrin, något som särskilt engagerar många unga. Att välja second hand, upcycla (att kreativt omvandla gamla plagg till något nytt, exempelvis sy om ett par gamla byxor till en väska) eller stödja varumärken med en tydlig etisk profil blir ett sätt att uttrycka sina värderingar och forma en identitet som är i linje med en önskan om en mer ansvarsfull konsumtion. Detta är en viktig del av hållbart återbruksmode och hur man förnyar sin garderob på ett meningsfullt sätt. Det ger hopp om en framtid där mode och medvetenhet går hand i hand.

Det är också värt att påminna om att ifrågasättandet av modets normer och strävan efter mer funktionella och befriande kläder inte är något nytt. Dräktreformrörelsen i slutet av 1800-talet, som bland annat syftade till att skapa bekvämare och mer rörliga kläder för kvinnor och barn, är ett exempel på detta. Rörelsen tog fram nya dräktmönster, särskilt för skoldräkter för flickor, för att kläderna bättre skulle passa barnens behov av rörelse och aktivitet. Även om kontexten var en annan, är principen densamma: att kläder ska tjäna människan och hennes behov, inte tvärtom. Denna historiska parallell kan inspirera till fortsatt kritiskt tänkande kring modets roll idag.

Modevärldens inverkan på ungdomars identitet är onekligen mångfacetterad och kraftfull. Det är en arena fylld av möjligheter till självuttryck och gemenskap, men också av potentiella fallgropar i form av orealistiska ideal och social press. Min förhoppning är att unga, med stöd från vuxenvärlden och genom ökad mediekunskap, kan lära sig att navigera detta landskap med större medvetenhet. Att de vågar lita på sin egen smak, ifrågasätta normer och använda mode som ett verktyg för att bygga en autentisk och stark identitet, snarare än att låta sig definieras av flyktiga trender. Att ifrågasätta normer kan innebära att medvetet välja bort en populär trend som inte känns personlig, eller att kombinera plagg på oväntade sätt som utmanar traditionella stilregler. I slutändan handlar det om att hitta de kläder som inte bara klär kroppen, utan också själen.